Jag gillar att vrida och vända mig åt alla håll och kanter. För ett tag sedan upptäckte pappa att jag snurrade ett kvarts varv medsols i sängen och på senare tid har jag börjat göra det oftare och oftare. Men man kan ju inte nöja sig med att snurra så där, numer vänder jag mig från rygg till mage. OK, jag erkänner, jag får liiiiite hjälp. Jag har inte riktigt fått kläm på att man ska stäcka ut ena armen för att rulla runt så det får mamma eller pappa hjälpa mig med, men i övrigt gör jag vändningen helt själv. Inget konstigt med det, jag är ju stor nu. För er som inte håller räkningen kan jag berätta att jag fyllde 9 veckor igår.

Idag var jag på läkarkontroll. Man får ju gå på en sådan när man har fyllt två månader. Jag fick träffa samma läkare som i måndags. Hon är verkligen bra! Jag var lite kinkigare idag för jag hade blivit väckt ur min skönhetssömn, men hon verkade gilla mig ändå. Hon sa att jag var duktig, inte bara på att prata utan även på nackstyrka. Mamma blev så stolt att hon nästan smällde av. Jag hade gått upp ytterligare lite i vikt. 5072 g väger jag nu. Inte dåligt med tanke på min förkylning. På längden mäter jag numera maffiga 59 cm.



Jag har precis gjort en halv Pippi (dvs att lägga sig med fötterna på kudden). Snurrigt.



Min vändning från mage till rygg. Steg 1: Laddar.



Steg 2: Får lite hjälp med att hålla ut armen och rulledirull...



.... så är vi framme vid det slutliga tredje steget; utpustningen.



Det finaste vi har sätter vi på bordet, säger mamma och mormor håller med. Och jag, jag bara myser.



Myser vidare i mormors famn.



Ännu mer mys. Denna gång hos mamma.