Jag kan hur många ord som helst nu. Jag pratar om allt möjligt i en aldrig sinande ström. Mamma har på senare tid börjat lägga märke till att jag gillar att krångla till saker. Kolla här:

packekaka - pannkaka
kanenin - kanin
hasseduuk - halsduk

Jag gillar också att säga mamma siia, pappa deeeas och moffa håka. Det blir ju liksom mer personligt med ett namn också. När mamma är extra gullig mot mig säger jag "min mamma, miiin mamma, MIN mamma" och när hon inte är gullig säger jag "dumma mamma", fast då blir hon arg på mig och säger att man inte får säga så.

Några uttryck jag kör med:
Moffa köja bil alla da - Morfar kör bil alla dagar.
Käla nån! - Kära nån.
Emis pappa aaaarg. Gomma onge. - Emils pappa är arg. Förgrömmade onge!
Hedda åka bil. Hedda sitta dä, pappa sitta dä, mamma sitta dä, pappa köla bil. - Närvarokontroll i bilen.

Idag blir det inget kort. Mamma måste gå och lägga sig för klockan är massor. Men jag lovar att jag är snygg! Fastän jag är febrig...