Det var verkligen längesedan min mamma skrev här åt mig nu, men som ni säkerligen vet finns det en anledning till detta. 17 oktober hände det som inte fick hända. Min mormor dog av en hjärnblödning. Efter det är ingenting sig likt. Jag frågar efter mormor men hon kommer aldrig. Min mamma har lärt mig att mormor är i himlen. Himmen, säger jag. Sen säger jag "moomoo gooosi", för min mormor var verkligen gosig. Usch, vad livet är orättvist. Min mormor skulle ju leva länge länge länge länge länge!!!! Det hade ju min mamma och jag bestämt. Men så blev det inte. Vi är så ledsna för detta. Nu har det snart gått tre månader sedan det här hände. Mamma har kämpat på med sin skola och jag har försökt att hjälpa henne så gott jag har kunnat. Mamma säger att jag underbarast i hela världen och världens bästa medicin mot sorg, för utan mig hade mamma inte vetat vad hon skulle ha tagit sig till.

Mamma lovar att uppdatera här snart, med bilder och allt och försöka hålla igång min blogg som vanligt.

Så hejdå för den här gången, jag kommer snart tillbaka.

Jag älskar min mormor och saknar henne så jag blir tokig snart...

Många kramar från världens underbaraste Hedda